Omställningen till en effektiv och nära vård i Knivsta

Skriv ut

I hela Sverige pågår en omställning inom vård och omsorg. Syftet är att vården ska komma närmare invånaren och bli mer tillgänglig för alla. I Uppsala län driver regionen omställningen tillsammans med kommuner och andra aktörer under namnet Effektiv och nära vård 2030. Här kan du läsa mer om omställningen och se hur vi ställer om i Knivsta kommun.

Omställningen till en effektiv och nära vård behövs av flera anledningar.

Sveriges invånare blir allt fler och allt äldre, och vårdbehovet ökar. Den snabba tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter, som digitala möten och annan vård via nätet. Det finns också en vilja och ambition att utveckla vård och omsorg till att bli mer personlig och jämlik för oss invånare, med individen i centrum och med nya tankesätt kring exempelvis relationer, samverkan och friskvård.

En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Då kan vi säkra välfärden även för framtiden.

Effektiv och nära vård 2030

I Uppsala län driver regionen och kommunen omställningen tillsammans med andra aktörer under namnet Effektiv och nära vård 2030.

Det övergripande målet är att vård och omsorg bättre ska motsvara invånarnas behov. Därför utvecklas en ny struktur för vård och omsorg, i samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner.

Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården. Den vård och omsorg som du behöver ofta ska finnas nära, och för vård som behövs mer sällan kan du behöva åka lite längre. Du ska också i högre grad kunna använda digitala tjänster och inte behöva känna av några organisatoriska gränser i din vård – fokus ska gå ”från organisation till person och relation”.

För att lyckas med omställningen är samarbete mellan Region Uppsala, länets kommuner och privata vård- och omsorgsgivare en viktig del.

Arbete pågår i Knivsta

Det här kan låta fluffigt, men är egentligen väldigt konkret. Omställningen pågår redan och inom många områden.

I Knivsta har till exempel särskilda äldremottagningar startat på båda vårdcentralerna – här är samverkan mellan region och kommun en viktig del. Vård i hemmet ska utvecklas och i Knivsta kommun pågår ett arbete med att utveckla möjligheterna till palliativ vård i hemmet.

En annan viktig del i omställningsarbetet är fokus på det förebyggande arbetet, till exempel inom området psykisk hälsa och levnadsvanor. Arbete kring olika digitala hjälpmedel pågår också.

Ett framtida Vårdcentrum i centrala Knivsta ska utredas - detta är i så fall tänkt att rymma kompetenser från både kommunal och regional primärvård och samverka med den specialiserade vården.

Omställningen till en effektiv och nära vård i Knivsta kommun kommer att pågå under en lång tid och spänna över flera verksamhetsområden. Den omfattar både små och stora insatser. Målet är att utveckla en sammanhållen vård och omsorg formad efter människors behov och där alla - kommun, region och privata aktörer - samverkar mot samma mål.

Se en film om Effektiv och nära vård 2030

I Region Uppsalas film om omställningen kan du lära dig mer om Effektiv och nära vård 2030 och få en uppfattning om hur din vård och omsorg kan se ut i framtiden.

Se filmen här Länk till annan webbplats.

Så här ställer vi om i Knivsta kommun

Som stöd i omställningsarbetet finns närvårdsstrateger och förändringsledare i varje kommun i Uppsala län. Närvårdstrategen har både regionens och kommunens perspektiv på omställningen till en effektiv och nära vård och utgör en länk mellan region och kommun. Förändringsledaren går in i omställningen med kommunens perspektiv i samverkansfrågor.

Här nedan kan du se exempel vad som pågår inom omställningsarbetet i Knivsta kommun.

Fler satsningar på tidiga insatser i samverkan är en del i omställningsarbetet. Socialtjänst, ungdomsmottagning, barn- och ungdomshälsan samt skolorna i Knivsta kommun träffas regelbundet för att, efter samtycke från vårdnadshavare, stötta de elever som riskerar att öka sin skolfrånvaro eller som redan har utvecklat en problematisk skolfrånvaro.

Syftet med samarbetet är att ta fram anpassningar och lösningar samt erbjuda familjer, ungdomar och barn stöd i svåra situationer. Varje aktör inom samarbetet kan bidra med sitt stöd och sin kunskap.

Alla vårdcentraler i Region Uppsala ska framöver ha en äldremottagning för att kunna ge ett bra omhändertagande till äldre personer som löper risk för stora vårdbehov.

Målet med äldremottagningarna är att på så bra sätt som möjligt ta hand om invånare som är äldre än 75 år med komplexa behov och i möjligaste mån kunna undvika onödig sjukhusvård.

I Knivsta finns nu äldremottagningar både på Knivsta vårdcentral och Läkargruppens vårdcentral. För att stärka samverkan har kommunen och äldremottagninarna regelbundna möten.

Under hösten 2023 infördes ett nytt arbetssätt inom palliativ vård i Knivsta. Arbetssättet ska införas i hela Uppsala län och innebär bland annat att du som patient får en fast vårdkontakt som samordnar din vård, med ett skräddarsytt team omkring dig.

Knivsta kommun arbetar tillsammans med regionen och länets övriga kommuner för att utveckla den palliativa vården i hemmet. Projektet har utmynnat i en gemensam arbetsmodell som Knivsta kommun och länets vårdaktörer nu ska följa. I korthet innebär modellen ett större samarbete mellan kommunernas och regionens olika verksamheter, med en gemensam vårdplanering för varje patient.

- Det övergripande syftet med samarbetet är att den palliativa vården ska bli mer jämlik och samordnad i hela länet. Du som patient ska sättas i centrum på ett tydligare sätt och vi ska lyssna till varje individs erfarenheter, behov och önskemål. Förenklat kan man säga att det nya arbetssättet ska göra det enklare för oss att göra det som är bäst för varje individ, berättar Linda Byberg Eriksson, medicinskt ansvarig sjuksköterska, och Marini Adams, medicinskt ansvarig för rehabilitering, i Knivsta kommun.

En fast vårdkontakt och ett skräddarsytt team

Palliativ vård är den vård som ges till patienter som har en livshotande sjukdom som de inte kan bli av med. Palliativ vården kan förebygga och lindra symtom, och ibland också bidra till att förlänga livet. Syftet är att du ska ha det så bra som möjligt på alla sätt,trots sjukdomen.

Enligt den nya arbetsmodellen ska en patient som är i behov av palliativ vård i hemmet remitteras till någon av vårdcentralerna i kommunen. På vårdcentralen får du en fast vårdkontakt - en läkare som du lär känna och som fortsättningsvis ansvarar för planeringen av vård och behandling.

Därefter sätts ett team ihop. Teamet är unikt för varje individ och varierar efter behoven. Teamet kan bestå av professioner både från regionen och kommunen. Vissa patienter behöver kanske större stöd från kommunens sida, som från hemsjukvård och hemtjänst. Andra behöver mer vård från vårdcentral eller från sjukhus.

I Knivsta kommuns team ingår sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och omsorgspersonal. När det finns behov av insatser från vårdcentralerna eller från sjukhus, görs en gemensam vårdplanering för dig som patient.

Samma arbetssätt i hela länet

Vad är fördelarna med det nya arbetssättet?
- En viktig vinst är att vi nu kommer arbeta på samma sätt i hela Uppsala län. Tidigare har den palliativa vården i hemmet sett olika ut beroende på var du bor i länet. Det personcentrerade synsättet innebär ju också att individen hamnar i centrum. När vi lyssnar till patienterna och till vad de behöver, och på samma gång samverkar strukturerat över verksamhetsgränserna, kan vården bli mer nära, trygg och effektiv, avslutar Linda Byberg Eriksson och Marini Adams.

Läs mer om projektet Palliativ vård i hemmet på Region Uppsalas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett av delmålen i omställningen till en effektiv och nära vård är samskapande. Som en del i just samskapande så tar hela länet ett omtag kring SIP, Samordnad Individuell Plan.

När en individ behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, ska regionen och kommunen tillsammans med individen upprätta en individuell plan.

Professionerna inom regionen och kommunerna är skyldiga att tillsammans med den enskilde ta fram en samordnad individuell plan (SIP), om samordning behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses.

Skolan är en viktig aktör och bör påtala behov av en SIP när man ser behovet av samordning. Elevhälsans personal som arbetar med stöd av hälso-och sjukvårdslagstiftningen har ansvar i enlighet med HSL.

SIP är en process som ska bidra till ökat inflytande och delaktighet för den enskilde.

Det pågår flera olika projekt för att öka den psykiska hälsan samt att förebygga självmord.

Livsviktiga samtal är ett projekt som bedrivs tillsammans med Region Uppsala och Håbo kommun och syftar till att öka barn och ungas psykiska hälsa.

Här kan du titta på en film om projektet Länk till annan webbplats.

#KnivstaBryrSig är ett projekt där man tagit fram en kortlek och en webbsida med syfte att skapa eftertanke och dialog kring allt som påverkar människans psykiska mående. Läs mer på knivsta.se/knivstabryrsig Länk till annan webbplats.

Stegvis vård, psykisk hälsa är en gemensam modell där målet är att minska den psykiska ohälsan i den vuxna befolkningen genom att fler får tillgång till behandling och stöd.

Med Stegvis vård menas att insatser erbjuds med utgångspunkt i lägsta effektiva interventionsnivå, där individen erbjuds en intensitet i behandlingen som matchar de aktuella behoven. I modellen ingår insatser på alla nivåer: förebyggande och främjande, egenvård, råd, stöd och behandling. Här är även samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän viktig.

Målet är:

Hög tillgänglighet till en första bedömning digitalt eller fysiskt – att få rätt insats ska inte kräva långa väntetider.
Bästa tillgängliga behandling och jämlik vård.
Ökad möjlighet till uppföljning och utvärdering.

Läs mer på Region Uppsalas webbplats Länk till annan webbplats.

En viktig del i omställningen till en effektiv och nära vård är införande av digitala lösningar och välfärdsteknik. Den snabba tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter, som digitala möten och annan vård via nätet.

Inom Knivsta kommun utreds olika möjligheter inom digitaliseringsområdet, för att se om de kan vara lämpliga i kommunens verksamheter.

För att kunna ge tidiga förebyggande insatser och erbjuda ett samlat stöd när en ungdom mår dåligt eller befinner sig i risk för till exempel brott eller kriminalitet, har vi i Knivsta kommun ett samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. Samarbetet förkortas SSPF.

Ett led i denna samverkan är en uppsökandegrupp med deltagare från alla parter i SSPF och den gemensamma lägesbild som de verksamheter som möter ungdomar upprättar varje vecka.

SUF är en tvärprofessionell samverkan med syfte att öka förutsättningarna för professionella inom kommun och region att kunna ge anpassat stöd och bemötande till föräldrar med kognitiva svårigheter, såsom intellektuell funktionsnedsättning, autism, ADHD eller ADD.

Genom den lokala SUF-gruppen kan yrkesverksamma samverka och med stöd av SUF Kunskapscentrum utveckla kompetens, arbetssätt och anpassade insatser som stärker föräldrarnas föräldraförmåga och förbättrar barnens levnadsvillkor.

Barnsäkert är ett samarbete mellan Enheten för Råd och stöd och Barnavårdscentralen. Vid besök på BVC får föräldrar fylla i en enkät gällande olika områden, så som nedstämdhet, stress, alkoholvanor med mera.

Om så behövs erbjuds ett gemensamt hembesök med BVC-sköterska och familjebehandlare. Syftet är att kunna ge råd och stöd till föräldrar i ett tidigt skede, så smidigt som möjligt.