De senaste årens torkor och översvämningar visar på att vattenförsörjningen kan bli ett allt större problem och att det behövs en bättre hushållning med vatten. En möjlighet för att få vattnet att räcka längre och att säkerställa en god vattenförsörjning i framtiden är att återanvända delar av avloppsvattnet. Genom att anpassa vattenkvaliteten till ändamålet kan regnvatten eller återanvänt avloppsvatten, till exempel från dusch och tvätt, användas till sådant som inte egentligen kräver dricksvattenkvalitet, till exempel att spola i toaletten.
Tidigare forskning visar dock att återanvändning av vatten kan väcka negativa reaktioner hos invånare och att allmänhetens acceptans kan vara avgörande för att kunna implementera sådana lösningar, i synnerhet på platser där det saknas erfarenhet av vattenbrist.
En nyligen publicerad forskningsartikel visar att Knivstas invånare är överlag positiva till återanvändning, där mer än 80 procent hade en positiv attityd till att återanvända vatten generellt trots att de har haft en god tillgång till dricksvatten historiskt sett. Artikeln lyfter att det dock kan finnas fördelar med att involvera och engagera användare mer i planeringen av vattenförsörjningen. Dels ger en sådan process bättre förutsättningar att identifiera lämpliga lösningar baserat på allmänhetens attityder och värderingar, och kontinuerliga förändringar i dessa, vilket kan öka förståelsen och därför acceptansen för beslut såsom val av vattenlösningar. Dels kan då attityderna om nya lösningar och även djupare värderingar bildas baserat på en större medvetenhet och ägandeskap för utmaningar för vattenförsörjningen, till exempel klimatförändringarna. Återanvändning av vatten kan på så vis vara en ingång för att skapa större förståelse för resurshushållningen och därför säkerställa en god vattenförsörjning även på längre sikt.
Studien visade också på samband mellan attityderna till att återanvända vatten och andra faktorer, där nyckelfaktorerna som hängde ihop med attityderna skiljde sig åt beroende på användningsområde. För återanvändning av vatten generellt fanns ett samband med oro för att själv drabbas av vattenproblem i framtiden medan det för användning till dricksvatten, som ett extremfall, var viktigare med tillit till myndigheter. Detta kan visa på att det krävs olika strategier för att öka acceptansen för återanvändning beroende på vad vattnet ska användas till. Sannolikt är det fördelaktigt att kommunicera vinster med återanvändning som ett sätt att också lyfta fram möjliga framtida problem med vattenbrist, i synnerhet på platser det historiskt saknas medvetenhet och personlig erfarenhet av vattenproblem.
Tabellen visar andelen som svarade som var positiva att använda regnvatten och återvunnet avloppsvatten uppdelat på olika ändamål.
Ändamål | Andel positiva till att använda regnvatten (%) | Andel positiva till att använda återvunnet avloppsvatten (%) |
Bevattning av allmänna platser, till exempel parker och golfbanor | 95,8 | 93,7 |
Bevattning av egen trädgård | 95,1 | 95,1 |
Toalettspolning | 94,4 | 92,3 |
Tvättmaskin | 88,8 | 82,5 |
Handtvätt | 83,8 | 69,0 |
Dusch/badkar | 76,1 | 65,5 |
Dricksvatten | 53,2 | 41,7 |
Figuren nedan visar de identifierade sambanden mellan attityderna för återanvändning av vatten generellt och för dricksvatten. Water Reuse har rättigheterna till bilden.
