Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Knivstas historia

Fram till år 1971 var Knivsta en egen kommun inom Stockholms län. I och med kommunreformen på 1970-talet bytte vi län och gick, tillsammans med flera andra små kommuner i Uppland, samman med Uppsala kommun. Sedan 1 januari 2003 står Knivsta åter på egna ben.

Sockenmagasinet

Hembygdsmuseet Kvarngården

Knifes sta

Ursprunget till namnet Knivsta är oklart. En uppfattning är att det kommer av namnet på en person - "Knife" - och "sta" i betydelsen boplats, alltså Knifes boplats. År 1288 återfinns namnet, med den gamla stavningen Knifvsta, första gången i en skrift.

Vikingakvinnan Estrid

En vikingakvinna på resa stannade till i Knivsta någon gång under 1000-talet. Hon hette Estrid Sigfastdotter.

Tack vare texter på runstenar vet vi att hon blev runt 75 år gammal, reste på pilgrimsresa till södra Europa och att hon med åren blev en mycket betydelsefull person i sin hembygd.

Här i Knivsta har hon fått ge namn åt Estrids gård, ett av kommunens äldreboenden.

Estrids sten

Estrids sten

"Rätten att taga och vräka konung"

Knivsta var, precis som de övriga sockenorterna, sedan stenåldern boplatser med stor betydelse vid vattenvägarna till dåtida maktmetropoler. Vid Mora sten i Lagga socken, utmed Långhundraleden till Uppsala, träffades man för "att taga och vräka konung".

Gustav III lät år 1770 uppföra en musiebyggnad på den troliga platsen. Kungavalet med kungaförsäkran att styra efter lagens bud har gett inspiration till Knivsta kommuns heraldiska vapen.

Kungaval vid Mora sten

Kungaval vid Mora sten

Museibyggnaden vid Mora stenar, på gränsen mellan Uppsala och Knivsta

Museibyggnaden vid Mora stenar, på gränsen mellan Uppsala och Knivsta

Centralorten Knivsta

Centralorten Knivsta är ett resultat av järnvägens utbyggnad. År 1865 var järnvägen från Stockholm och norrut klar. Ett nybyggarsamhälle växte fram på östra sidan av järnvägen.

Först i slutet av 1960-talet började Knivstaborna också bygga på "fel" sida om spåren. Idag är orten ett väl utbyggt villasamhälle med blandat småhus och flerfamiljsboende i låga hus i mindre områden.

Sågverket, en gång den största arbetsplatsen, är nu borta. Istället är småstaden Knivsta på väg att växa fram och på sågverkets gamla mark finns nu flerbostadshus och närservice. Historien av sågverket lever dock kvar i gatu-, park- och kvartersnamn, som till exempel i centrumtorget Sågverkstorget.

Skylt Knivsta på stationshuset

Den fina gamla skylten på stationshuset

Knivsta station

Knivsta station

Tätorten Alsike

Alsike socken i Knivsta kommun har en lång historia, med en kyrka från medeltiden.

Ett antal kilometer från kyrkan började planeringen för ett nytt Alsike år 1989, när Alsike Fastighets AB bildades. Under 1991 antogs en fördjupad översiktsplan vilket innebar att Alsike skulle byggas ut.

Idag är Alsike en egen tätort i Knivsta kommun och kallas i folkmun för Nya Alsike. Här finns förskolor, skolor, närservice och olika sorters boenden - villor, radhus och lägenheter.

Alsike kyrka

Alsike kyrka i Alsike socken

Villagata i Nya Alsike

Villagata i Nya Alsike

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 18 maj 2020