Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för samhällsbyggande och utveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
Många ärenden kan du utföra via våra e-tjänster.
För andra ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.

Här tar du del av våra tjänster på andra språk
Please find our services in other languages below

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Misstanke om barn som far illa

Om du är orolig för hur ett barn mår eller har det hemma kan du göra en anmälan till socialtjänsten. Det kallas för en orosanmälan.

Din oro behöver inte vara bekräftad för att anmäla

Känner du oro för att ett barn eller en ungdom far illa? Våga reagera! Det räcker med att du är orolig för ett barn för att göra en anmälan, dina misstankar behöver inte vara bekräftade. Det är sedan socialtjänsten som utreder om barnet behöver stöd eller hjälp.

Du kan välja att vara anonym

Som privatperson kan du kan välja att vara anonym när du anmäler oro, men tänk då på följande:

  • Säg inte ditt namn
  • Skydda ditt telefonnummer när du ringer
  • Skydda din avsändaradress om du skickar mejl

Om kontakten med socialtjänsten leder till en anmälan och du har sagt ditt namn är vi skyldiga att registrera detta och du kan då inte vara anonym. Ofta behöver en anmälan kompletteras vid ett senare tillfälle under en utredning och därför är det alltid bäst att du lämnar ditt namn i samband med anmälan.

Rådgör med socialtjänsten

Om du är osäker på hur du ska göra en anmälan är du välkommen att ringa och rådgöra med socialtjänsten först, det kan du göra utan att nämna några namn. Kontaktuppgifter och öppetider hittar du längst ner på sidan.

Bra att veta

Om du i ditt arbete kommer i kontakt med barn och ungdomar som du misstänker far illa är du enligt lag skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det kallas för anmälningsplikt. Du som gör en anmälan i ditt yrke har inte möjlighet att vara anonym.

Vad händer efter min orosanmälan?

Omedelbar skyddsbedömning

När en orosanmälan om ett barn eller en ungdom kommer in till oss, gör vi – socialsekreterarna - genast en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd – det kallas för skyddsbedömning. Skyddsbedömningen ska göras samma dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent. Skyddsbedömningen kan leda till att en utredning inleds (startas) på en gång.

Förhandsbedömning

En orosanmälan leder inte alltid till att vi inleder en utredning. Bedömning om en utredning ska inledas, eller inte - kallas för förhandsbedömning.

Vi ska besluta oss för om utredning ska inledas eller inte inleda - inom fjorton dagar efter det att anmälan kommit in till oss. Tidsgränsen kan förlängas om det finns speciella skäl för det.

Om anmälan behöver förtydligas kan vi ta en ny kontakt med den person som anmält oro. Vi kan också kontakta den/de personer som anmälan rör, informera om innehållet i anmälan och ge honom eller henne möjlighet att bemöta uppgifterna. En sådan kontakt kan göras under förhandsbedömning och det betyder inte att en utredning har inletts.

Men om några uppgifter skulle hämtas in från någon annan än den person som anmält oron, eller den/de personer som oron handlar om – så har däremot en utredning inletts.

Utredning

För att ta reda på barnets behov av hjälp, stöd eller skydd, pratar vi med föräldrarna, barnet och andra personer som finns i barnets naturliga nätverk och som är viktiga för familjen. Målet är att vi tillsammans ska komma fram till vilket stöd barnet behöver.

I samtalen fokuserar vi på:

  • barnets behov
  • föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov
  • familj- och miljöförhållanden som kan påverka barnet och föräldrarnas förmåga.

Inom fyra månader efter uppstartad utredning, ska socialtjänsten föreslå vilken hjälp som blir bäst för barnet.

Beslut om hjälp, stöd eller skydd

Det vanligaste är att socialtjänsten hjälper barnet med föräldrarnas eller vårdnadshavarnas samtycke. Om barnet har fyllt 12 år kan vi erbjuda hjälp utan föräldrarnas samtycke – om barnet själv vill det.

Om det under utredningen kommer fram allvarliga missförhållanden kan vi behöva ingripa mot vårdnadshavarens, eller den unges egen vilja. Då ansöker socialnämnden om en åtgärd som kallas LVU – vård med stöd av lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga. En sådan LVU-ansökan gör socialnämnden hos domstol och bara i ett läge som är mycket allvarligt eller farligt för barnet.

Vid behov av akut hjälp utanför kontorstid

Kontakta socialjouren om du behöver akut hjälp av socialtjänsten under kvällar, nätter och helger. Socialjouren nås på telefon 018-15 00 00.

Vid akuta situationer, ring alltid 112.

Kontakta Enheten för Barn och unga

Besöksadress: Knivsta kommunhus, Centralvägen 18, 741 75 Knivsta
Postadress: Socialtjänstkontoret, Knivsta kommun, 741 75 Knivsta

Telefon: 018-34 70 00
Telefontid: måndag - torsdag: kl. 8:30 - 12:00, 13:00 - 16:00
fredag: kl. 8:30 - 12:00, 13:00 - 15:00.

Fax: 018-34 39 70

Läs mer

E-tjänster och blanketter

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 28 februari 2024